Min tisdag i Dubrovnik

 
 
Min tisdag i Dubrovnik bestod av sol, bad, ego-pics och en otroligt god bosnisk pastarätt! 

Idag ska min syster prova bröllopsklänningar och jag tillsamans med några av hennes vänner ska följa med som smakråd. Ikväll ska jag sedan ut i Stockholms stad, det händer inte allt för ofta men när det gör det är blir det ofta storslaget! 
0 kommentarer

Min måndag i Dybrovnik

Runt den gamla staden finns det en hög mur och på denna kan man vandra. Detta bör göras innan det blir stekande hett annars riskerar man att smälta bort eller bränna sig rejält. Jag påbörjade därför min vandrig kl 8.00. Denna vandring brukar ta cirkus en och en halv timme, för min tog det tre.   

Det fanns så mycket att fota och betrakta att jag aldrig skulle kunnat ha gjort det på endast en och en halv timme! När jag vandrat klart begav jag mig ut till ön Lokrum.  

 
Lokrum är ett naturreservat som ligger med en 10 minuters båttur från den gamla stadens hamn. På ön finns bland annat ett fort, en botanisk trädgård, påfåglar, kaniner och en massa annat att se! På kvällen åt jag middag med en av de konstigaste människor jag har träffat på. 
 
0 kommentarer

ljudet av trummor

Det är inte direkt en följetång det här... men här är min första eftermiddag i Dubrovnik 


Efter att ha gått runt i den gamla staden i x antal timmar gick jag på äventyr längs vattnet. Det bjöds på fantastiska utsikter och dofter från pinjeträd. 

Jag nådde ett husområde där fönsterna var förspikade och ytterväggarna målade med olika artistiska uttryck. Helt plötsligt hördes det ljud från ett trumset som jag såklart var tvungen att följa. Det jag fann var en man som frenetiskt spelade på ett trumset i ett av alla de övergiva rum som fanns på plats. När han skulle gå och dricka lite vatten märkte han att jag stod utanför hans dörr och lyssnande. Han berättade att det hade varit ett hotel men att allt blivit övergiviet under kriget. Han hade fått tillåtelse att låna ett av rummen till sitt trumset så han kunde åka dit och öva en timme varje dag efter jobbet, minst. Han sa att han ville bli riktigt jäkla bra men att han även insett att det aldrig skulle ske, tiden fanns inte.   
 
 
0 kommentarer